Matematik i förskolan behöver inte börja med arbetsblad eller färdiga räkneövningar. Den finns redan i barnens lek, språk, rörelser och vardagliga rutiner. När barnen jämför två pinnar, delar frukt, bygger ett torn eller funderar på vem som står först i kön använder de matematiska idéer. Pedagogens uppgift är att upptäcka dessa stunder, sätta ord på dem och ge barnen möjlighet att undersöka vidare.

Vad ryms i matematiken?

Matematik handlar om betydligt mer än siffror och räkning. I förskolan kan barnen utveckla rums- och kroppsuppfattning genom att undersöka vad som finns under, över, bakom, framför, innanför eller utanför. De kan jämföra storlek, längd, höjd, bredd, tjocklek, vikt och volym. Även form, placering, mönster, sortering och klassificering hör till matematiken.

Språket är en viktig del av detta arbete. Ord som först, sist, mellan, bredvid, nära, långt bort, före och efter hjälper barnen att beskriva relationer och positioner. Tidsord ger andra möjligheter: alltid, ibland, sällan och aldrig, men också nu, sedan, snart, nyss, i dag, i morgon och i går. När pedagogen använder orden i meningsfulla situationer får barnen både ett rikare ordförråd och en tydligare förståelse för begreppen.

Grundläggande taluppfattning kan utvecklas när barnen undersöker antal, ordning och skillnader mellan mängder. De kan räkna hur många som deltar i samlingen, jämföra hur många stenar som ligger i två högar eller fundera på vad som händer om en sten läggs till. Symboler, bilder, streck, siffror och enkla diagram kan introduceras när barnen själva behöver visa eller komma ihåg resultatet av en undersökning. På så sätt blir siffran en meningsfull representation, inte bara ett tecken att memorera.

Praktiska tips för vardagen

Rutinsituationerna ger många naturliga tillfällen. Vid påklädningen kan barnen jämföra vems ärm som är längst eller upptäcka att en vante saknas. Vid måltiden kan de duka ett bestämt antal glas, dela bröd så rättvist som möjligt och samtala om full, tom, halv och mer. I samlingen kan gruppen undersöka hur många som är närvarande, vilket väder det är och hur många dagar det är kvar till en utflykt.

Även rollekar, rörelse och drama kan fyllas med matematik. En affärslek ger möjlighet att sortera varor, jämföra priser och räkna föremål. I en hinderbana kan barnen följa instruktioner som över, under, runt och mellan. När barnen bygger med klossar kan pedagogen fråga vilket torn som är högst, hur konstruktionen kan bli stabilare eller vilka former som behövs. Pussel, spel och kort tränar samtidigt jämförelse, turordning, strategi och problemlösning.

För den som vill samla konkreta idéer på samma ställe kan matematik i förskolan tips fungera som inspiration i planeringen av matematikstunder. Det viktiga är inte att genomföra många aktiviteter snabbt, utan att ge barnen tid att tänka, pröva, ändra och berätta hur de resonerar. En enkel fråga som ”Hur vet du det?” kan öppna för mer matematiskt tänkande än ett färdigt svar.

Utemiljön och naturen erbjuder särskilt rika möjligheter. Barnen kan samla löv, kottar eller stenar och sortera dem efter färg, form, storlek eller material. De kan lägga föremål i ordning, skapa mönster och undersöka vilka som väger mest. En promenad kan bli en orienteringslek där gruppen letar efter något bakom ett träd, bredvid en sten eller nära en grind. I skog och mark blir matematiken konkret, kroppslig och kopplad till barnens egna upptäckter.

Sex sätt att synliggöra matematiken

Arbetet kan struktureras genom flera matematiska aktiviteter som har utvecklats i olika historiska och kulturella sammanhang. Att räkna innebär att urskilja, jämföra och ordna mängder samt att undersöka samband mellan tal. Att lokalisera handlar om att uppleva och beskriva rum, riktning och position, både inomhus, utomhus och i naturen. Barnen får då också möjlighet att utveckla sin kroppsuppfattning och orientera sig i förhållande till omgivningen.

Att mäta kan synliggöras när barnen jämför längd, vikt, volym, tid, temperatur, area eller vinklar, först med kroppen och vardagliga föremål och senare med mer formella mått. Att konstruera handlar om att skapa, bygga och pröva lösningar med exempelvis klossar, kartong eller naturmaterial. När en bro rasar eller ett torn lutar uppstår ett naturligt problem att undersöka tillsammans.

Att leka och förklara är också centralt. I leken använder barnen matematik för att planera, fördela roller, följa regler och föreställa sig olika situationer. Genom att berätta hur de tänkte, rita en lösning, visa med föremål eller beskriva ett mönster får de öva på att representera sina idéer. Det kan handla om ord, bilder, symboler, diagram eller konkreta material. Pedagogen behöver lyssna efter barnens strategier snarare än att bara bedöma om svaret blev rätt.

Matematik kan dessutom vävas in i högläsning, sagor, sånger, rim och ramsor. En berättelse kan innehålla flera figurer, olika storlekar, upprepade mönster eller en resa från en plats till en annan. Vid matlagning och bakning blir mängd, ordning, tid och volym tydliga genom praktiska handlingar. Ett temaarbete om exempelvis djur, mineraler eller växter kan ge anledning att samla, sortera, mäta och dokumentera.

Syftet är att utveckla barnens språk, begreppsförråd och grundläggande taluppfattning, men också deras nyfikenhet och tilltro till det egna tänkandet. När matematiken knyts till sådant barnen redan bryr sig om blir den mindre abstrakt och mindre laddad. De upptäcker att matematik finns i vardagen och att deras egna frågor kan leda till undersökningar. Därför är det bästa tipset ofta att stanna upp i stunden, synliggöra det matematiska och låta barnens idéer föra samtalet vidare.